Keane @ Annexet

Igår var det en härlig dag.
Vi tog tåget till Stockholm på eftermiddagen och strosade runt
i mörkret och kollade i skyltfönstrena eftersom allt var stängt.
När vi kom fram till Annexet var det svinkallt och lång kö.
Jag blev väldigt förvånad över hur pass olika åldrar det var
som skulle kolla på konserten, allt ifrån 12 åringar till 60 åriga tanter.

Förbandet var en norsk tjej som hette
Ingrid Olava som spelade
piano och sjöng med hjälp av sin basist.
Jag blev ett litet fan av henne faktiskt.

Vi stog längst fram på kanten och väntade på Keane.
Jag som har cellskräck tyckte det var jätte jobbigt i början,
med värmen och alla som trängdes.
Men det glömde jag snabbt bort när Keane kom ut på scenen!!
Alla blev som galningar och skrek och jublade,
Ted var nog lyckligast
i hela publiken kan jag tänka mig,
han sken upp som en sol.

Konserten börjades med The Lovers Are Losing,
och avslutades med Bedshaped.
Där emellan spelade dom A Bad Dream (my favorite),
Everybodys Changing, Somewhere Only We Know
och många fler.

Efter detta spektakel skyndade vi oss till T-centralen och bussen
som tog oss hem. Vi somnade snabbt efter denna stressiga
men underbara dagen.